SPELRECENSIONER

NEW SUPER MARIO BROS. 2
Nintendo 3DS

Nästa del i serien New Super Mario Bros är en lika gullig och beroendeframkallande historia som tidigare delar. Spelet handlar om det sedvanliga: nämligen att hoppa på fiender, besöka spelvärldar av väldigt varierad kulör samt att till sist spöa Bowser ännu en gång. Vad som blir lite utav ett nytt grepp med denna del i serien är samlandet av guldmynt. Visserligen har Mario alltid samlat på guldmynt, girig som han är, men aldrig har Mario haft möjlighet att roffa åt sig så mycket som nu. Mynten är oerhört många på banorna och möjlighet finns att förvandla fienderna till guld och så vidare. Så förvänta dig att höra guldsamlarljudet man alltid älskat i Mariospelen ganska så frekvent. Två spelare kan linka samman sina bärbara enheter för co-op vilket förhöjer spelglädjen. Precis som alltid levererar Nintendo kvalité i form av plattformsperfektion. Synd bara att spelet är lite för kort för sitt eget bästa.
MATHIAS LINDER

TONY HAWK’S PRO SKATER HD
PC, PS3, Xbox 360

Efter flertalet tveksamma Tony Hawk-spel försöker man gå tillbaka till rötterna och servera oss de två första spelen i serien i uppdaterad form i rykande färsk upplaga.
Det första som slår mig är hur snålt man lagt upp på fatet. Alldeles för få banor mättar föga. Beskan sätter chockartat in då jag inser hur ”luftig” spelkontrollen är och ännu lite beskare blir det då jag får stifta bekantskap med bugg efter bugg. Man har försökt garnera med ett någorlunda lyckat multiplayer men i längden håller inte ens det främst då med tanke på beskan, alltså den osmakliga spelkontrollen där lika delar tur och lika delar buggar ofta fäller avgörandet när svåra tricks ska
utföras. Man har ifrån rätten dessutom petat bort de söta inslagen i form av den perfekt lämpade musik som huserat i originalen och ersatt med enorm sälta i form av riktigt hemsk sådan. Åtminstone grafiken tillfredsställer smaklökarna något. Detta mättar absolut ingen hungrig skejtare.
MATHIAS LINDER

SLEEPING DOGS
PC, PS3, Xbox 360

I Sleeping Dogs axlar du rollen som polis under täckmantel i Hong Kong. Målet är att infiltrera den kinesiska maffian och deras knarkaffärer och eliminera organisationen inifrån. Spelets story imponerar och håller mig engagerad äventyret igenom och drivs fram genom mycket välgjorda mellansekvenser. Allt tar plats i en stad som lever och andas och likt exempelvis Grand Theft Autospelen finns mycket att göra för den lekfulle. Bilfysiken fungerar klanderfritt och den artificiella intelligensen hos fotgängare och skurkar känns riktigt bra. Möjligheter att uppgradera huvudpersonens styrka, snabbhet och färdigheter späder på spelglädjen och adderar spelmässigt djup vilket uppskattas. Obalanserad svårighetsgrad i vissa partier under äventyret känns tillsammans med stundtals tvivelaktig kamera tråkigt och förhindrar mig ifrån att dela ut högsta betyg.
MATHIAS LINDER

THE AMAZING SPIDERMAN
PS3, Wii, Xbox 360

Spelet utspelas en tid efter filmens slut och helvetet
har brutit lös i New York då genforskningen har fortgått och gått riktigt snett och en hjälte behövs.
Spider-Man har haft det tufft i spelväg. Tidigare spel
om Spider-Man har varit högst mediokra. Denna
gång hade ribban satts högre, men når ändå inte
hela vägen. Mycket inspiration har utvecklarna tagit
ifrån de senaste två spelen om Batman och det
märks, både på gott och ont. Men i jämförelse med
Batman: Arkham Asylum saknas här atmosfär.
Staden man svingar sig runt i känns inte levande
och tillsammans med tråkiga sidouppdrag och bristen på utmaning slår Spider-Man krokben på sig själv.
Spelkontrollen lär man sig snabbt och sedan man
lärt sig den tillkommer inget mer konstnärligt att
snappa upp. Det blir regelrätt knappmanglande
både på korkade fiender och alldeles för enkla
bossar. Den audiovisuella kvaliteten är blandad och
tyvärr blir spelet aldrig amazing.
MATHIAS LINDER

INVERSION
PS3, Xbox 360

Har du någonsin spelat något av spelen i trilogin Gears of War? Bra, för då kommer du att komma igång mycket snabbt med detta actionlir. Inversion har nämligen rakt igenom plagierat den mästerliga trilogins spelkontroll och spelmekanik. Inte bara
spelkontrollen är bestulen utan även spelets fiender påminner otäckt mycket om Locust, (som fienden heter i Gears of War) och kryper även de upp ur marken genom stora hål. Hela spelet är ett taskigt plagiat och helt befriat ifrån egna grepp eller originalitet.
Att grafiken är hyfsad spelar ingen roll när allt annat håller låg kvalité. Även storyn luktar illa och de två poliser som utgör spelets hjältar blir bara löjliga och intetsägande. Otaliga moment av enformigt knappmanglande gör mig frustrerad och jag skäms lite själv där jag sitter och spelar över hur skamlöst utvecklarna smetat ihop denna surdeg.
MATHIAS LINDER