SPELRECENSIONER

METAL GEAR SOLID HD COLLECTION
PS3, Xbox 360

Eftersom det här med att återge äldre spel förfinade
i HD-kvalitet blivit en sådan stor grej var det bara
en tidsfråga innan Metal Gear Solid-serien skulle få
samma behandling. I paketet ingår Metal Gear Solid
2: Sons of Liberty, Metal Gear Solid 3: Snake Eater
samt PSPliret Metal Gear Solid: Peace Walker. Andra
spelet i serien har inte riktigt åldrats med värdighet,
men ser givetvis bra ut i grafiskt uppdaterad form.
Peace Walker har anpassats väl till konsoll och ser
bättre ut än förväntat även om det märks att det
utvecklats till ett mindre kraftfullt bärbart format i
grunden. Samlingens guldkorn är givetvis Snake
Eater som än idag står sig som ett av de bästa
actionspelen någonsin med dess spelupplägg,
underbara bossfighter och fantastiskt välskrivna
manus. Att första spelet i serien på grund av rättighetsskäl
inte inkluderades i paketet är trist och
avsaknaden av nytt bonusmaterial känns snålt.
Detta är ändå mycket spel för pengarna.
MATHIAS LINDER

THE WALKING DEAD
PC, PS3, PSN, XBLA, Xbox 360

Självfallet ska den populära teveserien med samma
namn få sig ett spel baserat på det också. Fast inte
riktigt som tur är. Det är nämligen serietidningen
The walking dead som spelet baseras på och fyra
ytterligare episoder kommer att släppas för nedladdning.
Det är mindre köttigt röjande som står på
menyn, istället ska det till mer tankekraft för att
man ska lyckas på bästa sätt. Det blir ofta spännande
och möjligheten att integrera med spelets
dialoger för att på så vis påverka handlingens förlopp
funkar riktigt bra. Spelets actionsekvenser som
ofta innefattar ”quick time events” funkar också
riktigt bra. Något som jag anser spela en central roll
i ett spel som detta är stämningen och där finns
inga större brister att hitta, vilket beror på rätt
miljöval, trovärdiga karaktärer och den där känslan
av att man sällan vet vad som väntar runt hörnet.
Lägg sedan till bra grafik och ljud och alla zombieälskare
har därmed ytterligare ett spel att med stor
förtjusning ”kötta” sig igenom.
MATHIAS LINDER

MAX PAYNE 3
Xbox 360, PS3, PC

Sedan andra delen har finska Remedy sålt serien
till Rockstar som nu tolkat serien på sitt eget sätt.
Borta är den serietidningsaktiga berättarstilen och
istället kan man enkelt känna vibbar från både Red
dead redemption och Grand theft auto IV, både i det
speltekniska och i det berättarmässiga. Dessa är ju
inga dåliga inspirationskällor direkt. Max jobbar
numera som livvakt och när en kvinna (som Max
borde ha beskyddat bättre) försvinner rycks han in
i problematik långt värre än han räknat med. Bullet
Time är tillbaka och funkar alldeles utmärkt. Hela
spelkontrollen komplett med coversystem och
dylikt sitter som det ska och att plocka fienderna i
de mästerligt designade miljöerna är en fröjd rakt
igenom. Spelets svårighetsgrad erbjuder utmaning
på samtliga nivåer och efter ett lagom långt actionäventyr
finns mer att hämta i ett ytterst kompetent
multiplayerläge. Denna tredje del visar att
serien är omformad, men också uppgraderad.
MATHIAS LINDER

DIRT SHOWDOWN
PC, PS3, Xbox 360

Utvecklarna Codemasters, som bland annat står
bakom genomhärliga Dirt 3, har i och med Dirt
Showdown försökt att göra ett krockrally i
aggressiv arkadstil. Spellägen där man egentligen
bara ska mangla sönder de andra tävlandes bilar
varvas med spellägen där man utför allehanda
trick. Kollisionsfysiken imponerar dock inte och
där man ska utföra trick haltar spelkontrollen. Tur
är väl då att ett vanligt spelläge ingår där man
enbart ska ta sig i mål på snabbast tid. Men även
det sistnämnda spelläget faller platt i direkt
jämförelse med Dirt 3 och roar inte särskilt
länge. Vad som däremot håller hög kvalitet är
grafik och ljud vilket man å andra sidan kunde
förvänta sig med tanke på att spelet baseras på
samma grafikmotor som, jag nämner spelet
igen, Dirt 3. Codemasters försök att skapa något
som avsticker från det vanliga rallyspåret känns
blekt och trots intensivt onlineläge borde detta
inte kosta som ett fullprisspel.
MATHIAS LINDER

STARHAWK
PS3

Uppföljaren till Warhawk har sett bra ut på förhand
och det visade sig att jag absolut inte skulle bli
besviken då jag äntligen fick spela det. Efter att ha
kört igenom det ganska korta singleplayerläget, som
varar i cirka fem till sex timmar, har jag njutit av
tokstabil spelmekanik, grym variation samt ett
snyggt inkluderande av realtidsstrategi mellan
varven. Men multiplayer är just vad som gäller där
upp till 32 stridstuppar drabbar samman online i
mycket varierade och hektiska, men framförallt
taktiskt krävande strider. Det enda riktigt negativa
med spelet är att det enda samarbetsläge som finns
är ett ”Hordeläge” liknande det i Gears of war som i
Starhawk faller platt då det är lätt och begränsat.
Allt det övriga bör ingen actionsugen missa.
MATHIAS LINDER